Diagnoser & Behandlingar
Hand & Handled
Vi erbjuder behandling för de vanligaste handkirurgiska diagnoserna.
I första hand ser vi till att du får prova de icke kirurgiska behandlingsalternativ som finns att tillgå, ofta genom kontakt med arbetsterapeut.
Vissa tillstånd kan lindras av en kortisoninjektion på rätt lokal, vilket kan erbjudas på ditt mottagningsbesök.
De flesta handingrepp genomförs i lokalbedövning och går relativt snabbt att utföra. Vi strävar efter att erbjuda den minst invasiva men samtidigt mest effektiva behandling för dina besvär. Ett exempel på mindre invasivt ingrepp är så kallad nålfasciotomi av Dupuytrens kontraktur.
Efter din operation förses du med ett förband/gips, recept på smärtstillande läkemedel, eventuell sjukskrivning, samt remiss till arbetsterapeut.
Suturer kan behöva avlägsnas hos distriktsköterska efter ca 10-14 dagar.
Du får härmed en tydlig plan för din rehabilitering vilket kommer att underlätta en snabb återgång till din tidigare funktion.
Här hittar du exempel på vanliga tillstånd vi behandlar, informationsbroschyrer och informationslänkar.
Karpaltunnelsyndrom
Vid karpaltunnelsyndrom uppstår ett för högt tryck i den så kallade karpaltunneln i handflatan.
Tunneln utgörs av handlovsbenen som golv och väggar samt ett tvärgående ledband, karpalligamentet, som tak.
I karpaltunneln löper nio böjsenor och en av handens tre stora nerver, Medianusnerven.
Då medianusnerven står under tryck får man domningar, värk och svaghet i handen, till en början oftast nattetid.
Behandlingen utgörs I regel av operation där man avlastar nerven genom att klippa upp karpalligamentet.
Ladda gärna ner och läs vår Informationsbroschyr
om karpaltunnelsyndrom.
Ytterligare information hittar du på Vårdguiden.
Generella råd efter en handoperation hittar du här.
Triggerfinger
Av oklar orsak bildas en liten förtjockning på fingrets böjsena.
Längs med senan finns flera små ligament som är tänkta att binda ned senan mot benen för att göra fingrets böjrörelse så effektiv som möjligt.
I samband med att fingret böjs, måste uppdrivningen på senan tvinga sig under ett av dessa ligament, trängsel uppstår och fingret kan hakas upp i sin rörelse eller fastna.
Behandlingen består i att man klipper upp det lilla ligamentet och senan kan därefter löpa fritt och harmoniskt utan upphakningar.
Ladda gärna ner och läs vår Informationsbroschyr om triggerfinger.
Generella råd efter en handoperation hittar du här.
Morbus de Quervain
Även kallad stenoserande tendovaginit eller radial handledstenosynovit, är en inflammation med smärtor som uppstår kring senorna på handledens tumsida.
Inflammationen debuterar plötsligt eller gradvis, ibland efter repetitivt handarbete såsom målning eller städning.
Behandlingen brukar inledas med en kortisoninjektion, immobilisering i gips och därefter eventuellt en ortos.
Skulle detta inte hjälpa står kirurgisk behandling som nästa steg på behandlingstrappan.
Man gör då ett litet snitt i huden och klipper upp det strama ligamentet som skapar trängsel kring tummens sträcksenor.
Ladda gärna ner och läs vår Informationsbroschyr om Morbus de Quervain.
Ytterligare information hittar du på Vårdguiden.
Generella råd efter en handoperation hittar du här.
Dupuytrens kontraktur
Kallas även Vikingasjukan eftersom den är vanlig i de nordiska länderna.
Av okänd anledning uppstår en sakta förlöpande sjukdom i handflatans bindvävshinna, strax under huden.
Tillståndet leder till uppkomsten av knutor och hårda strängar som med tiden kan orsaka att fingrarna långsamt kröker sig inåt handflatan.
Behandlingen består i att man med olika kirurgiska medel försöker åstadkomma ett rakt finger.
Oftast kan detta göras genom ett enkelt ingrepp, så kallad nålfasciotomi, där man i lokalbedövning med en nål skär av strängen som böjer ned fingret.
I vissa fall lämpar sig inte nålfasciotomi och man får då istället kirurgiskt försöka avlägsna den vävnad som töjer ned fingret.
Ladda gärna ner och läs vår Informationsbroschyr om nålfasciotomi vid Dupuytrens kontraktur,
eller
vår Informationsbroschyr om öppen operation vid Dupuytrens kontraktur.
Ytterligare information hittar du på Vårdguiden.
Generella råd efter en handoperation hittar du här.
Ganglion
Ganglion eller senknuta är vad man kallar en cystisk utbuktning av slemhinna i anslutning till en led eller senskida. En blåsa fylld med gelatinös vätska.
Ganglion uppstår möjligen till följd av ökad
ledvätskeproduktion i leden pga exempelvis
artrosförändringar men kan även uppstå hos unga, friska individer.
Ganglion kommer ofta till på handryggen och handryggens insida och försvinner många gånger av sig självt.
När ett ganglion ger besvär med obehag och inskränkt rörlighet kan behandling bli aktuell.
I vanliga fall inleds behandlingen med att man tömmer cystan samtidigt som man sprutar kortison.
I andra hand kan man kirurgisk avlägsna gangliet.
Ladda gärna ner och läs vår Informationsbroschyr om ganglion.
Ytterligare information hittar du på Vårdguiden.
Generella råd efter en handoperation hittar du här.
Tumbasartros
Artros (nedbrytning av ledbrosket) i handen är en relativt vanlig åkomma och leden som länkar tummen med handlovsbenen är särskilt drabbad.
Behandlingen inleds med smärtlindrande läkemedel, kortisoninjektion och kontakt med arbetsterapeut som kan bistå med aktivitetsjusterande råd och utprovning av stödjande ortos.
Om tillståndet progredierar med vilovärk, kraftnedsättning och huggsmärtor kan kirurgisk behandling bli aktuell.
Flera kirurgiska behandlingsalternativ finns men vanligast är att kirurgiskt avlägsna det handlovsben som utgör ena sidan av leden i tumbasleden.
Ladda gärna ner och läs vår Informationsbroschyr om tumbasartros.
Generella råd efter en handoperation hittar du här.